tisdag 27 september 2011

En tragedi som redan utnyttjas 1


Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi
Terrorism – ”en personlig tragedi
Den 14 december 2010 bagatelliserade och bortförklarade Ni under rubriken ”En tragedi som redan utnyttjas” det planerade terrordådet i Stockholm, som – om det gått som planerat – kunde ha lett till många oskyldigas död.
Än en gång har vi fått bekräftat att det i Er världsbild inte finns något hot mot de västerländska demokratierna från jihadister med globala anspråk. Inte ens de mest vedervärdiga terrorattentat tycks göra intryck på Er eller rubba Er uppfattning att terrorism inte har något med islam att göra..
Låt oss inte glömma att det rör sig om en personlig tragedi. Strax före sin 29-årsdag spränger sig en ung människa till döds. Han lämnar efter sig fru och barn som måste leva med detta trauma .”
Terrorism kan givetvis aldrig vara ”en personlig tragedi.” Det är alltid och undantagslöst en medveten religiös/politisk handling avsedd att få katastrofala konsekvenser i det samhälle terroristen föraktar och vill omdana…
Jag förmodar att professor Hjärpe även betraktar bombdåden i New York, Madrid och London som ”personliga tragedier” för mördarna.
Fler ”personliga tragedier
Mosul i norra Irak är ett känt för sina al-Qaidaaktiviteter. Den 43-årige marockanen och fyrabarnspappan Mohamed Moumou med krigarnamnet Abu Qawarah – som blev svensk medborgare 1994 – var en av de högsta ledarna för organisationen i trakten. Mounou alias Abu Qaswara kallades ”al-Qaidas andreman i Irak” och höll i all rekrytering och utbildning av terrorister i norra Irak.
Han hade dessförinnan i lugn och ro kunnat sprida sin våldsbejakande ideologi från sin lägenhetsmoské i Brandbergen och misstänktes för att ha organiserat ett terrornätverk i Sverige. Ingen av Säpos utredningar ledde dock till en fällande dom. Moumou sprängde sig själv till döds under en eldstrid med amerikanska soldater 2008.
I augusti 2010 dödades den 36-årige tunisiern, städföretagaren och tvåbarnspappan med alias Abu Muáaz från Rinkeby i en annan självmordsaktion i Irak. Attacken krävde två irakiska polisers liv. Abu Muáaz’ fru har berättat att ”hon var stolt.”[Expressen 15 december 2010]
Ytterligare två – i Era ögon – ”personliga tragedier” förmodar jag.
I augusti 2010 inträffade ännu ”en personlig tragedi” då en svensk medborgare dödades i Irak, när han utlöste en bomb.
En annan ”personlig tragedi” inträffade när den Islamiska staten i Irak drabbades av ”en svår förlust” då Abu Omar al-Bagdadhi dog i ett amerikanskt angrepp i Tikrit i april 2010. Al-Bagdadhi hade 2007 hotat Sverige med hämnd för Lars Vilks rondellhundar.
Även attentatet på Glasgows flygplats sommaren 2007 slutade i ”en personlig tragedi” eftersom en av terroristerna – men inga andra – dog.
Den svenske medborgaren Oussama Kassir som bl a försökte bygga upp ett träningsläger för jihadkrigare i USA har av en amerikansk domstol dömts till livstids fängelse. Givetvis – ”en personlig tragedi” för denne terrorist!
Genom sitt Islamic Media Center – som en forskare beskrivit som ”en av al-Qaidas första mediebyråer” – spred han dessförinnan islamistiskt våldspropaganda.
Utbildad i terroristnästet Mosul
Att attentatet misslyckades tyder enligt Er ”på amatörism – en som verkligen genomgått terroristutbildning misslyckas inte med attentat av det här slaget.”
Efter att ha läst hans/Taimour Abuldwahabs/ avskedsbrev är jag övertygad om att detta är ett agerande av en enskild person – utan något nätverk.” [DN 14 december 2010]
På båda dessa punkter har det ju visat sig att Ni var fel ute. Enligt chefen för Iraks terrorbekämpning Zia Alkanani hade Taimour Abdulwahab tränats av al-Qaidas underavdelning Islamiska staten i Irak, ISI tre månader före sprängdådet! [Källa: Den stora arabiska TV-kanalen Arabiya samt Duraid Al-Khamisi och Sebastian Chaaban, SvD] ”Taimour Abdulwahab tränades i staden Mosul och fick lära sig hur man konstruerar en sprängladdning.”
I sitt hotbrev till Säpo bekräftade Abdulwahab att han agerade för den Islamiska staten i Irak och avslöjade att det krigarnamn han fått av ISI var Abu Osama.
ISI har som bekant (?) varit inblandad i flera terrordåd i Irak och dessutom har de tagit på sig de ”misslyckade” bilbomberna i Glasgow och London sommaren 2007.
Hamdi Hassan, som arbetar på regeringskansliet, har skrivit en bok om al-Qaida. Han ser enligt SvD ”tydliga likheter mellan attentatet i Stockholm och de attacker ISI genomfört i Irak. Den bär alla kännetecken för al-Qaida. Det är exakt samma metod. Jag är helt övertygad om att han varit i Irak.”
Denna terrororganisation har sedan tidigare kopplingar till Sverige bl a genom marockanen Mohamed Moumou med krigarnamnet Abu Qaswarah, och tunisiern Abu Muáaz från Rinkeby som värvats av al-Qaida i Syrien och åkte till Irak för tre år sedan. En 56-årig marockan kallad ”affärsmannen” som bott i Sverige i 30 år greps i Marocko 2006 i ett stort tillslag mot en misstänkt terrorcell. Han anklagades för delaktighet i rekrytering av terrorister som skickades till ISI och al-Qaida.[Expressen 15 december 2010]
Taimour Abdulawahab ”sympatiserade” även med Hizb ut-Tarhir.[The Telegraph samt DN:s Mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson ”Abdulahabs rörelse vill att sharialagar ska råda” den 15 december 2010] Enligt klasskamraten Tariq Rasul som intervjuats i The Telegraph ”spred Abdulwahab rörelsens budskap och blev alltmer extrem.”
Hizb ut-Tahrir som är en gren av salafismen, en riktning inom islamisk fundamentalism, har fått en allt starkare ställning i såväl Mellanöstern som i Europas storstäder. Rörelsens anhängare vill återknyta till fädernas tro och målet är att ena världen i en global muslimsk stat, kalifatet, grundat på de värderingar som rådde under de första generationerna efter Mohammed. De stöder sin samhällssyn på Koranen och vill att ”sharia” skall råda. De avvisar all integration med de västländer de valt att bo i och avskyr värden som demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Hizb ut-Tahrir är förbjuden i bl a Turkiet, Tyskland och Ryssland.
Någon som verkligen har terroristutbildning misslyckas inte med ett sådant här enkelt attentat. Jag tycker att det verkar amatörmässigt utfört” upprepade Ni den 14 december i DN.
30-årige ”amatörterrroristen” Faisal Shahzad som i maj 2010 försökte spränga en bilbomb på Times Square i New York hade utbildats i Pakistan men var lika amatörmässig som Abdulwahab, eftersom inte heller Shahzads bomb exploderade!
En annan ”amatör” med bristfällig utbildning är 23-årige Umar Farouk Abdulmutallab, som gömt sprängämnen av plast i kalsongerna under en flygresa mellan Amsterdam och Detroit i december 2009. Inte heller hans bomb detonerade. Attentatet tros f ö ha planerats av al-Qaidamedlemmen Anwar al-Awlaki, baserad i Jemen.
Han var isolerad och ensam
Hans uppmaning till muslimer i Sverige att delta i kampen visar på hans isolering. Just detta är så långt från verkligheten.” Vad har hans påstådda ”isolering” med hans uppmaning att döda oskyldiga – ”otrogna” – att göra? Denna svävande formulering förefaller mig vara en logisk kullerbytta som skulle göra vilken cirkusclown som helst grön av avund!
Vilken ”verklighet” är den ”uppmaningen är så långt ifrån”?
Att han talar om ett vi som är beredda att utföra attentat, det hör till retoriken, uppmaningen till fler aktioner tyder snarast på att han faktiskt stod ensam.”

Det är ju bekvämt att kunna (bort)förklara Abdulwahabs attentatplaner och hans hat mot det svenska samhället och det land som så generöst tagit emot honom och hans familj som ”retorik.”
Men helt ”isolerad och ensam” torde Abdulwahab knappast ha varit. Förutom att han besökt träningsläger i Irak och sympatiserade med Hizb ut-Tahrir utreds han även för samröre med den ”enarmade banditen” – den radikale imamen Abu Hamza al-Masri i den ökända moskén i Finsbury Park i London. Abu Hamza avtjänar sedan 2006 ett sjuårigt fängelsestraff för uppvigling till mord på icke-muslimer.
Abdulwahab torde inte heller ha saknat likasinnade sedan han 2001 flyttade till Luton som utpekas som en grogrund för muslimska extremiströrelser. Dessutom valde han att studera vid Bedforshireuniversitetet, där det enligt terrroristexperten vid Försvarshögskolan Magnus Ranstorp ”inte är svårt att hitta extremistgrupper”. Enligt Ranstorp är ”hela Midlandsområdet en lättillgänglig miljö för terrorister. Bl a möts de i studiecirklar på universiteten.”
De fyra terrorbombarna, som den 7 juli 2005 utförde terrordåden i London, då 52 oskyldiga dog och ännu fler skadades kopplades samman med en terrorcell i Luton.
När Abdulwahabs extrema åsikter avslöjades i en moské i Luton 2007 stormade han ut ur lokalen i vredesmod och återvände aldrig.[Qadeer Baksh, ordf. och grundare av Islamiskt centrum i Luton, Metro 14 december 2010]
F ö har man från centralt terroristhåll börjat uppmuntra enskilda aktioner. Eftersom det är svårare att spåra ”ensamvargar” eller små celler. ”På senare tid har inflytelserika terrorledare uppmanat till småskaliga dåd varhelst det kan finnas vilja att utföra dem.” ”Väst ska förblöda efter tusen nålstick” heter det. [Per Gudmundson, SvD den 14 december 2010]
Trots denna våldsbejakande islamistiska extremism framhärdar Ni i att bagatellisera och förneka att barbariet finns innanför våra gränser och som någon uttryckt det ”slagit läger mitt ibland oss.”
Turistresorna” till al-Qaida och talibanfästen
Som om resan till och träningen i Irak, kopplingarna till Islamiska staten i Irak och Hizb ut-Tahrir, de nio åren i den radikala islamismens näste Luton inte skulle räcka för att inse farligheten hos Abdulwahab har han i brev till sin familj själv erkänt att han ”åkt till Mellanöstern för jihad.”
Enligt terroristexperten Magnus Norell har ”hans resor därmed följt samma mönster som andra terroristers: radikalisering på hemmaplan, resor till Mellanöstern och terrordåd eller försök till terrordåd i hemlandet.” [Jonas Fredén, DN 8 januari 2011]
Säpo anser att ”det allvarligaste terrorhotet kommer från dem som besöker Afghanistan, Pakistan och Somalia och deltar i träningsläger i dessa länder.”
Parallellerna är otvetydiga till den terroristgrupp som greps i Köpenhamn för att ha planerat att spränga bl a Jyllands-Posten, döda så många journalister som möjligt och ta ytterligare människor som gisslan.
I avlyssningar som polisen gjort sade de gripna i en gemensam bön: ”När de otrogna samlas, så bind dem och hugg halsen av dem.”
I terroristgruppen ingick Omar Abdalla Aboelazm, tunisierna Mounir Dhahri och Sahbi Zalouti samt den bereste libanesen Munir Awad, svärson till ordföranden i Sveriges muslimska råd, Helena Benaouda och känd för sitt turistande (!) i Mellanöstern, Somalia och Pakistan.
Omar Abdalla Aboelazm dömdes år 2000 för bl a misshandel och sexuellt ofredande till rättspsykiatrisk vård.
2004 dömdes Mounir Dhari till fängelse för misshandel och narkotikabrott. [Kristoffer Örstadius, DN den31 december 2010]
Sabhi Zalouti greps 2009 i Baluchistan för att illegalt ha rest in i landet. Han hade enligt egna uppgifter rest runt i Pakistan för att ”träffa andra muslimer och sprida information om islam.”
Det förfaller ganska långsökt att pakistanska muslimer skulle vara så okunniga om islam att de behöver inhämta information från en svensk medborgare!
Munir Awad fängslades den 28 augusti 2009 i Pakistan tillsammans med Safia Benaouda, deras tvåårige som samt den likaledes vittbereste och tidigare terrormisstänkte Mehdi Ghezali. De hade åkt in Pakistan olagligt via Iran och misstänktes vara på väg till en talibanledare i södra Waziristan på gränsen till Afghanistan. De släpptes efter påtryckningar från UD.
Enligt Ghezalis advokat var besöket i Pakistan ”en vanlig gruppresa.”
Redan 2007 hade den Libanonfödde Munir Awad och den gravida Safia Benaouda gripits på gränsen till Somalia efter att ha avvikit från en charterresa till Dubai. De hamnade i fängelse i Etiopien.
Sahbi Zalouti hoppade av på vägen till Danmark och hade enligt polisen i ett samtal med de övriga terroristerna sagt: ”Aktionen ska pågå i 20 minuter och det ska dödas. Det ska inte förhandlas.”
Zalouti häktades i Järfälla och kommer förhoppningsvis att utlämnas till Danmark, där gullandet med terrorister inte gått lika långt som i Sverige
Salvelsefull panegyrik
Er artikel präglad av en salvelsefull panegyrik: i brevet till hustrun ”hörs det att han är starkt känslomässigt berörd” skriver Ni. ”Han talar om sin uppriktiga kärlek till henne.”
Han säger att han for till Mellanöstern inte för att få jobb utan för jihad. Det senare stämmer tydligen inte. Hans ord kan tolkas så att han var arbetslös och sökte något som kunde ge mening åt livet.
Lösningen blev då i stället döden, men en död han ville ge en innebörd: idén om en död med mening, den att stupa i kampen för ett ideal. Då är självmordsattentatet en sorts lösning.”
Meningen” var att ta så många oskyldiga som möjligt med sig i döden. ”Idealet” var att ta avstånd från det västerländska samhället och dess förhatliga värderingar.
Ert försvar för och gullande med Taimour Abdulwahab visar med all önskvärd tydlighet att kritiken av islam är berättigad. En religion där ”lösningen” är självmordsattentat – ”som han intalat sig är något annat än självmord ’intihâr’” är givetvis en förkastlig religion. En religion som präglas av vidskepelse och fanatism hör definitivt inte hemma i ett upplyst samhälle.
I en artikel i Expressen den 16 december 2010 undrade den brittisk-indiske debattören och författaren Kenan Malik ”varför någon – av allt att döma intelligent, välartikulerad och integrerad – kom att finna en medeltida, mordlysten ideologi så attraktiv.”
Malik skrev också att ”det är särskilt viktigt att inte ge efter en tum för islamiska villkor för yttrandefriheten och påståenden om muslimers särskilda känslighet.
Ju mer liberaler ger vika i sådana frågor, desto mer falsk moralisk legitimitet får islamisterna och desto mer tror Abdulwahab och hans likar att de tjänar en ädel sak.”
Er artikel bidrar inte på minsta sett till ökad förståelse för islam och dess utövare. Tvärtom.
Som P J Anders Linder konstaterade i SvD den 13 december: ”Det finns numera gott om röster i samhälls- och kulturdebatten som försöker klistra etiketten ’islamofob’ på var och varannan meningsmotståndare, men att låta dem råda är att göra alla vettiga människor – muslimer och icke-muslimer – en otjänst.”
ISM
*
Här kommer ”svar” från Jan Hjärpe på mitt första brev om ”En tragedi som redan utnyttjas.” Jag ska givetvis svara på det. Hälsningar ISM
*
Kära ISM,
Föreslår att Du läser tre av mina böcker som behandlar just dessa företeelser utförligt, nämligen ”Profetens mantel (2007), ”Förändringens vind” (2009) och ”Islamister” (2010). Då kanske Du kan upptäcka att jag faktiskt tar upp allt detta som Du plockar fram och analyserar skeendet.
Att basera ett inlägg på en enda kort tidningstext är allt lite förhastat tycker jag.
Vänligen och med tack för visat intresse
Jan Hjärpe
*



4 kommentarer:

  1. Denna professor Jan Hjärpe är ju avlönad med skattemedel. Jag undrar ibland hur många upplagor av professorer och vetare och förståsigpåare ett land av Sveriges storlek befolkningsmässigt behöver för att fungera.Vi har en uppsjö av kriminologer, statsvetare, relionsforskare, samhällsforskare, kulturforskare, professorer inom alla tänkbara samhällsområden de tar ju för fan aldrig slut alla de som kostar skattekronor i mängd. När man ser vad det är för jävla pappskallar som styr över Sverige så godtar de förmodligen även en professorstitel som är köpt på buttriks eller i en leksaksaffär. Ja de godtar troligtvis även en hittepå titel för i vårt land finns ingen granskning när vi kommer till folk som tillhör sk överklass. Vi minns så väl årets Svensk för ett antal år sen han med doktorshatten på sned Refat el Sayed. Den doktorshatten var nog köpt i en leksaksaffär.PURSVENSKEN Hans K Nilsson.

    SvaraRadera
  2. Även landsförrädaren Göran Persson förärades en doktorshatt. Frågan är i vad? Landsförräderi?

    SvaraRadera
  3. Detta är en reaktion på hela din blogg, ej det enskilda inlägget:

    Du din äckliga hatare, den dag då Sverige brinner pga DIG & dina likasinnade medmänniskor undrar jag vart du tänker ta vägen? Den dagen då Sverige står i krig & din fru & barn får genomlida hemska trauman, tänker du stanna i Sverige då & titta på björkarna? Inte jag iallafall. Jag tar mitt pick & pack & flyr till ett annat land där jag vill känna mig trygg. Sådana som du kommer aldrig att göra Sverige tryggt. Jag förstår inte ens hur du orkar lägga ned så mycket energi på att HATA. Och vem har förresten bestämt att Sverige är ditt land & bara ditt (& mitt & alla andra "helsvenskar") Dessa osynliga landsgränser är bara ett barnsligt påhitt av vuxna människor som du. Tur för dig att yttrandefriheten råder i Sverige, annars hade jag anmält din förbannade blogg rakt av. Och som svar på alla dina hot (till Sebbe Staxx tex) säger jag bara KRAM & GOOD LUCK.. Du lär inte komma långt i din kamp för Sverige sålänge du är fylld av HAT.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din "kärleksfulla" kommentar.

      Radera