måndag 13 mars 2017

Vad är en kvinna?



Det beror helt och hållet på vilken kvinnosyn man har. Under Asatrons tid var kvinnligheten gudomlig och varje högtid som firades ägnades åt gudinnan Freja. Hon stod för livet, för kärlek, för erotik, för befruktning och för naturen. Hon var Moder Jord. Utan kvinnlighet inget liv!

Ett dukat bord hade kvinnligt genus, för maten som stod på bordet var Frejas verk... befruktningen. Endast kvinnor kunde skapa ett nytt liv ur sin egen kropp och det är ju helt fantastiskt! De charkuterier som finns på bordet har varit djur, vars ungar har skapats i honornas kroppar. De grönsaker som finns där kommer från naturen och är alltså något Freja skapat.

Hemmet är Frejas sköte och där finns trygghet och ombonad. Det är med andra ord kvinnligt. Det här är mycket lätt att konstatera. Låt mannen sköta möbleringen, tapeter på väggarna och hela hemmets utseende och man får en olycklig kvinna, vilket i sin tur gör mannen olycklig. Det finns inte något hem i världen där inte kvinnan har bestämt hemmets interiör. Det är ett oavlåtligt krav hos kvinnan. Så även hemmet, där vi ägnar mestadelen av vårt liv är kvinnligt. Ett sköte!

Känner sig mannen överkörd av all denna kvinnlighet? Nej, tvärtom njuter han av den och beundrar kvinnligheten och är beredd att offra sitt eget liv för att värna denna kvinnlighet... om han är rätt uppfostrad.

Men det här har kristendomen satt stopp för genom sin alternativa kvinnosyn.



Enligt kristendomen är kvinnan inget annat än ett enkelt revben och det är manligheten som är grundkönet, vilket inte kan vara mer fel!

Innan naturen hade skapat två kön så fanns det bara ett enda kön och inte var det hankönet, för då hade det inte kunnat bli någon avkomma. Honkönet är enligt all vetenskap grundkönet, och det kan man också iaktta på ett människofoster. Vid den tidpunkt när könet ska bestämmas i fostret ordnar sig kromosomerna så att om det blir en pojke så vandrar två körtlar som finns i magen ner genom bäckenet och hamnar i en pung och bildar testiklar. Om det blir en flicka så ligger de kvar på samma plats och bildar äggstockar. Det är bevis nog att honkönet är grundkönet!

Men inte nog med att kristna legosoldater tog sig in i vårt land och dödade en tredjedel av männen för att de försvarade Asatron och våra förfäders kvinnosyn, de införde också häxprocesser mot kvinnor 500 år senare, för att förtydliga sin vidriga kvinnosyn, som nu dagens feminister går i bräschen för. De gör ALLT för att dagens kvinnor ska falla offer för dagens armé av kvinnoförtryckare som riksdagisets röda khmerer importerar till vårt land... för att ta död på resten av svenskarna.

Nu är inte kvinnor häxor för att Eva kunde kommunicera med Satan i form av en orm i paradiset, de är häxor för att de inte döljer sig i klädsjok så att de ser ut som sopsäckar på väg till sopstationen. Numera torteras kvinnorna med våldtäkter och grov misshandel tills döden träder in... och allt är feministernas verk!

Låt oss se hur kvinnornas ställning var här i Sverige under förkristen tid. 



Det är en vanlig uppfattning att kvinnorna i Norden i förkristen tid inte hade arvsrätt och att detta först kom på 1200-talet med kristendomen och att man först 1845 införde lika arvsrätt. Det stämmer inte.

Forskningen visar vid studier av runskrifter och urkunder att kvinnor i forntiden hade stora förmögenheter. När kyrkan etablerades i Sverige runt 1000-talet hade man som främsta mål att få kontroll över svenskarnas egendom. Detta för att öka sin politiska och ekonomiska makt.

Därför skaffade man sig inflytande över den svenska lagstiftningen. Man avsåg att föra över egendomar till kyrkan, inte minst kvinnornas, och flera påbud hade som enda syfte att låta kyrkan ta över släktegendomar. Påvedömet var dåtidens förmögnaste makt.

Runskrifterna

Ingrid Sanness Johnsen har med hjälp av runskrifter i Norden studerat kvinnors arvsrätt under hednatiden så långt tillbaka som till 500-talet f.v.t. Hon studerade också gravfynd och fann att kvinnor och män har i ekonomiska termer värderats lika. En runskrift från Uppland visar att Ragnfasts jord ärvdes av Inga och sedan av Geirlaug.

I ärvdabalken i den gamla Upplandslagen står att alla ärver lika, oavsett kön. Det fanns således en likställighet mellan mannen och kvinnan, något som sedan skulle ändras med kristendomens intåg. Vi har också t.ex. Björkörätten som också ger mannen och kvinnan samma rätt.

De kristna utresningarna

Kristendomen, förutom att bränna och rensa ut allt som berättade om det hedniska samhället, vilket skedde i många delar av världen, inte bara i Norden, påstår dessutom att kvinnorna var förslavade innan kristendomens intåg. Detta stämmer dock inte med de runstenar, som finns kvar som man studerat.

De ger inte uttryck för en sådan hållning. Här fanns en ömsesidig kärlek där kvinnor rest runstenar över sina fallna män och tvärtom. Enligt Johnsen var ca: 20% av alla runskrifter i Danmark avseende kvinnor men efter kristnandet försvann de så småningom helt och hållet. I Mälardalen visar studier att i 30-40% av runstenarna finns kvinnor omnämnda.

På en runsten i Danmark står Asser, godsförvaltaren, lät rista runorna efter Asbod, sin härskarinna”. Runstenarna visar att överallt i Norden levde detta vidare långt in på 1000-talet. På en runsten i Norge står: Gunvor gjorde bro, Trydriks dotter, efter Astrid, sin dotter. Hon var händigaste mö på Hadeland”. Läs hela artikeln på Fria Sidor



Många kvinnor känner sig förtryckta och det med all rätt. Men det är inte svenska traditionella tankar som förtrycker kvinnorna, det är ökenreligionerna Judendom, Kristendom och Islam (Muhammedanism), som utgör hotet mot våra kvinnor. Det som kan befria kvinnor är istället våra förfäders tankar som vi har ärvt och ligger inbäddat i våra gener.

Kristendomen är inte naturlig för oss. Våra förfäders gener är mer naturlig, och det är dessa gener som gör att vi lätt kan förstå Asatron när vi får höra talas om den. Asatron är inte dogmatisk så man kan tolka den lite som man själv vill, men den har en sensmoral som tilltalar oss. Gudarna har egenskaper som bestämmer vår etik.

Oden var rättvisans gud och ordet rättvis är ett sammansatt ord och kommer från rätt och vis. Om man ska vara rättvis så måste man veta hur saker hänger ihop, så därför hade Oden två korpar (Hugin och Munin) som flög ut över världen och kom tillbaka till Oden och berättade vad de såg. Oden offrade sitt ena öga i Mimers brunn (kunskapens källa) för att ögat skulle ligga där och se världen ur det perspektivet. Nu hade han både flygperspektiv och underperspektiv på tillvaron, alltså var han vis och därmed kunde skipa rätt.

Sådant här är vad svenska kvinnor såväl som män förstår, och jag har omvänt många feminister när jag bekantat dem med Asatrons kvinnosyn, för det är ju framför allt en upprättelse de vill ha, och det får de i stora mått av just Asatron!

Alla nordbor kan lätt ta till sig Asatron för våra förfäder lever i oss med sina tankar som nu har blivit våra. Vi tänker på det sätt vi gör för att vi har fått ärva våra förfäders etnicitet, och våra tankar ska vi vidarebefordra till vår avkomma som våra gener lever vidare i. Alltså har vi redan evigt liv, och behöver inte krusa någon ökenreligion för att få det uppe i en diffus himmel. Vi har redan det eviga livet här och nu!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar